Inför matchen mot Lund låg Rönnby på elfte plats och efter en del förluster mot lag som vi borde slå… Vad är detta? Vad hände den satsning som föreningen bestämde sig för att göra? Jag förstår att tanken är lätt att tänka och jag måste erkänna att den kröp in även hos mig…. Men så tänkte jag så här.
Vad är det som får en av Sveriges mest eftertraktade tränare att välja Västerås Rönnby … och hur kommer det sig att han får med sig en assisterande tränare som är lika engagerad… och vad är det som får resten av staben att vilja fortsätta sitt hårda arbete? Vi vet ju att det inte är de höga ersättningarna som avgör och det är inte heller löftet om att få in alla önskvärda världsspelare till stadens lag. Nej, det tror jag knappast. Jag tror att de har smittats av den genuina kärleken till klubben och det som föreningen står – Något helt unikt i idrottssverige och som vi ska vara stolta över. En förening som vågar bygga framtiden på sina idéer och hellre ser egna produkter utvecklas än att köpa in färdiga spelare. Spelare utifrån är självklart välkomna men då ska de helt och hållet köpa den anda som finns i föreningen. Annars så får det vara… och där är vi idag – En fantastiskt lovande spelartrupp som omges av fantastiska ledare och med en tydlig idé om hur världens bästa innebandy ska spelas. Det är ju till och med så att många av lagets spelare redan nu har visat vad de kommer att kunna klara av i framtiden, både under försäsongen, men framförallt i de sista matcherna.
Det är ingen lycka i att inte ha nått ett bättre resultat än det som är idag och de som kanske tar på sig det största ansvaret är spelarna. Självklart så tar varje ledare ett stort ansvar för situationen men jag tror på fullt allvar att de någonstans förstår att det tar tid att utveckla ett lag så som planerna är. Man kan självklart rekrytera färdiga spelare som direkt ger resultat men jag upplever att tränarens tro på de egna produkterna är så stor så att de mer än gärna ger dem den tid som behövs. Vinsterna kommer att komma men först måste man våga förlora för att få den styrka som krävs. Jag är övertygad om att tränarna den dag det behövs kan ändra spelsystemet så att det blir kortsiktiga vinster i stället för att spela för att lära för framtiden – men vi är absolut inte där nu. Tvärt om! Det här spelet har redan, trots att det precis har börjat att ge resultat. De stora föreningarna har skakats om ordentligt och de har tvingats att ändra sitt spelsystem för att vinna matchen - tänk vad som kommer att hända när laget fortsätter sin utveckling – för det kommer de ju självklart att göra!
Vad vill jag då med allt detta svammel …. Jo… jag vill bidra till att den positiva stämning som i grunden finns fortsätter att genomsyra lagets arbete. Jag kommer att, när andan faller på, ägna min tid på nattskiftet att skriva små kommenterar om de matcher som jag ser. Det är ju så mycket bra som händer på plan och då är det ju tråkigt om det är endast slutresultatet som syns. Kanske så kommer jag att då och då skriva något om de personer som gör så mycket för att föreningen ska fungera. De förtjänar verkligen en positiv kommentar då och då. Nu börjar vi!
Matchen mot Lund
Jag är en läktarexpert vilket betyder att jag egentligen inte kan någonting… men jag älskar att ha åsikter om det ena och det andra. Som vanligt så var det stunder i den första perioden som ger mig vibbar om ett lag som vinner tvåsiffrigt och går till SM-final... ”hö, hö” sa jag till min kompis. ”Det här blir den lättaste matchen någonsin”. Vilket underbart roligt spel. Det finns ärligt talat inget lag som spelar så underhållande när de sätter fart. Men sådant sätt att spela på kräver lång erfarenhet och ett skitmål i baken kan skaka om och rucka på självförtroendet. Två sådana mål gör inte saken bättre. Det kan få den mest erfarna spelaren att tveka.
Men Rönnbytjejerna har en sådan enorm talang och på kort tid så har det hårda arbetet också gett ett förtroende som innerst inne finns där. Spelet kommer tillbaka och det är ju egentligen helt fantastiskt då laget fortfarande håller på att bygga upp sin identitet och lära känna varandra i det nya spelet.
Så återigen tog de ledningen och… återigen i så blir det ett oturligt mål i rumpan. När det så blir en utvisning i sudden så viskade jag till min kompis ”Ja ha… så blir det en bra match som vi förlorar på ett oturligt sätt… ”. Men jag ska lära mig att aldrig räkna ut dessa tjejer. Helt plötsligt så visar det sig att det finns lite stolpe in även för Rönnby. Men egentligt så tror jag inte på tesen att ett bra lag har tur och att ett dåligt lag då har otur…
Ska jag vara helt ärlig så tycker jag att matcherna mot topplagen Täby, Thoren och Pixbo förtjänade att vinnas och matcherna mot de något lägre rankade lagen självklart förtjänade att vinnas även de och på ett enkelt sätt. Det krävs inga större geniala lösningar utöver det som rean har gjorts. Nej, receptet stavas erfarenhet, tid att fullfölja det bygge som ser så lovande ut. Jag tror att det kommer mycket snart och då djäklar.
Vi hörs igen!